Har träningsvärk för första gången på hur länge som helst, fick till ett riktigt grymt pass igår! Skönt som fan!

Tänkte ge mej på att jogga lite nån dag i helgen, antagligen söndag...

Resten av helgen är nästintill oplanerad, och kommer spenderas lugnt, nyktert och antagligen i min ensamhet. Deppigheten lever sig kvar och gör sig påmind. Saker och ting blir inte bättre..

Okej, jag mår inte så bra. Jag ger upp lite för varje dag som går...

Jag har hittat massa motton, och meningar som jag har skrivit ut. Dessa ska jag sätta upp där jag ser de varje dag för att muntra upp mej själv. Innan hade jag någon som peppade mej och gav mej energi när jag mådde dåligt/var ledsen men  nu finns det ingen som gör det - så då får jag lösa det själv...

Jag vet att detta funkar, jag har testat det förr - fast på ett annat sätt. Jag har även fått det rådet av min privata "psykolog", tyvärr träffar jag henne för sällan - det är för dyrt att gå till henne, men värt det. Jag känner att det är viktigt att försöka hitta styrkan och självförtroendet igen. Annars kommer jag nog må sämre.

Jepp. Det var det. Mot - Friskare och Starkare! Starkare som själsligt, psykiskt och minst just nu: fysiskt.

Gör scheman, för träning och kondition.

Gör listor, för mina mål och annat.

Letar recept, för kommande matsedlar.

Kan jag inte träna än, så kan jag iaf. planera min träning.

Måste försöka tagga till lite med livet. Ingen bryr sej att jag ligger hemma och gråter förutom jag själv.

SKÄRPNING FÖR FAN!!

Summering av veckan:

Söndag-Måndag: Ont i halsen, huvudvärk.

Tisdag-Torsdag: Ont överallt - influensaliknande

Torsdag: Sprutan och senare förkylning

Fredag-Nu: Förkyld som bara den... Nysningar och täppt!

Underbart!

Kan inte träna veckan som kommer heller... As!

Igår tog jag kortisonsprutan i höften - och den var INTE bekväm! Den gjorde inte så ont som jag trodde - jag trodde ju i princip att jag skulle dö... Men ont gjorde det, sjukt ont! Efteråt var jag helt bortdomnad, eftersom han la in bedövning i också. När bedövningen släppte igår/inatt kändes det... =(

Idag gör det fortfarande ont, men läkaren sa att jag kunde ha ont ett par dagar så det är väl helt normalt. Kan inte ta på mej skor, byxor osv utan att det gör ont som satan- men efter helgen ska det inte göra så ont.

Jag glömde fråga när jag kan börja träna igen, om det går bra så fort jag inte känner något i höften eller om jag måste vänta ett visst antal veckor. Jag fick iaf. okej att gå kortare sträckor, men just träning vet jag inte. Jag googlade lite (jag vet att det är en kass idé) och läste på många forum att man inte ska anstränga den behandlade punkten på flera veckor? Någon som vet nåt om detta??

Jaja, får väl kolla upp det under dagen.

Jag ska ta en till spruta om fyra veckor, om inte problemet helt har försvunnit då. Sjukt bra att syster följde med igår, hade aldrig fixat det annars!!

Försöker få ihop ett träningsschema, men orkar inte ta tag i det just nu... Får se om jag kan sätta mej med det i helgen!

Ja - nu ska jag börja förbereda lunchen...

Ja, idag är det dags för sprutan - som jag syter mej nåt så enormt inför! Har inte kunnat äta ordentligt idag, har konstant hjärtklappning, en klump i magen och har redan gråtit av nervositet...

Återkommer ikväll hur det gick. OM det gick...

Som en vis man sa "tänk på den som något positivt, som en ängelnål istället för dödssprutan. Då kommer det bli lättare". Och antagligen har han rätt - men jag kan verkligen inte tänka så nu... Tur att min syster följer med och håller handen, annars hade jag aldrig gått dit... =)

Önska mej lycka till, och håll tummarna för att min höft blir bra efter detta!

...tar på krafterna. Efter min födelsedag blev jag sjuk.

Jag har blivit sängliggande, är sjuk som ett as. Känns som om någon kört över mej med en ångvält. Har ont överallt typ. Ont i halsen, huvudet och hela överkroppen. Mår dåligt som fan.

Gissa hur det går med träningen då? Och maten? Och cykling till praktiken? Praktiken överhuvudtaget?

Har iaf. pratat med en vän om att få hjälp med träning, och han ställer mer än gärna upp. Kul!

Men nu - inte pigg alls. Ska pallra mej till Ica och köpa alvedon, honung och lite mat. Om jag orkar.... SUCK!!!

Enkel väg till praktiken - 4,3 kilometer. Tar cirka 20 minuter.

Alltså 8,6 kilometer cykling  varje dag i fem veckor. Har jag inte snygga ben efter det så får jag aldrig det... =)

Det skulle kunna gå betydligt snabbare men eftersom jag inte vill komma fram dösvettig så blir det ändå ett relativt lugnt tempo - men ändå så pass snabbt så jag behöver ha "träningskläder" på mej och byta om när jag kommer fram.

Så nu vet ni.

Ska också mäta mej varje måndag efter frukost. Tog första måtten imorse så vi får väl se om det händer något på dessa veckor... Eftersom jag kommer att ändra så pass mycket så ändras nog en hel del. Förhoppningsvis.

Nu - dusch. Snart - sova.